Harkel och host.
Jag hade en fantastisk födelsedag i alla fall.
Min käre pojkvän är exeptionell... Nu ska det skrytas!! Vilken kille man har satt klorna i. Det är inte alla som skulle kliva upp innan gryningen, baka scones och chokladbakelser och sen plinga på dörren på sin flickväns lägenhet halv sex på morgonen för att bjuda på frukost innan hon ska till jobbet. Det ni! Han är bra bra han. Snygg också.
Själv gnider jag på på praktiken uppe på sjukan. Det sticks i armar och tas agraffer och dras operationsdränage och fluffas kuddar. Den senare aktiviteten har jag haft lite för mycket av de senaste dagarna. Det är liksom inte så kul när man känner överflödig. Allt vi haft att göra på en arbetsdag på åtta timmar (oavlönat!!) är att fylla på två vattenglas, fluffa tre kuddar, bädda till två sängar och stå utanför en toalettdörr ifall att Pyttsan.
Nej, nu ska väl jag inte vara sån... det har faktiskt varit ovanligt lugnt, det säger alla på avdelningen. Men det är lätt att få en lite skev bild när hela salen är självgående.
Tre dagar kvar...
Tårtbak och en ren lägenhet.
Imorrn blir jag stora damen. Angelica frågade mig idag om jag aldrig ska ha åldersnoja, hon är ju hispigare än en dement tant på fel avdelning. Det känns lite dumt om jag skulle ha åldersnoja för att jag fyller ynka 11+11. 22 bananer gör ingen bananlåda, som jag brukar säga.
Jag tycker att det är skönt att fylla år. Man städar lägenheten ordentligt, man får baka en massa smarriga tårtor och så får man träffa familjen och den lilla släkt som finns kvar/i stan. Sen är det ett ypperligt tillfälle att klämma in en massa kompisar som man sällan eller aldrig hinner/orkar (pga jobb, skola etc, inget annat) träffa.
Sist men inte minst - man får käka en bit tårta och dricka saft vid midnatt dagen innan. Alltså - om lite drygt fyra timmar så sitter jag och äter midnattstårta och fyller år.
Imorgon ska jag tillbaka till praktiken också, det känns bra.
The P-51 Mustang of ice creams.
"A crazy concotion of chocolate ice cream and vanilla ice cream mixed with fudge brownies and chunks of chocolate chip cookie dough" - låter inte helt fel va? Jag känner mig väldigt USAisk när jag sitter med burken i knät, en matsked i näven och skyfflar in denna gudagåva. Ni ser ju på beskrivningen hur god den är. Glass är som meducin när man är krasslig. Sådeså!
Annars då? Hur är det med er? Jag har ju inte varit så aktiv här på ett tag, känner inte för't.
Har ju praktik uppe på ortopeden på sjukan nu. Har varit där i två veckor och har två kvar. Det är ju typiskt mig att jag blir sjuk när det är något viktigt på G. Förra veckan hade jag så sjukt ont i magen och en urinvägsinfektion som jag haft sen den 22 januari har inte gett med sig. Så jag var hemma från praktiken och var på massa läkarbesök och grejer. Njursten eller njurgrus... Tack för det! När jag äntligen började känna mig lite bättre på fredagen så åker jag på en sjuhelvettes förkylning så jag har varit däckad med feber och hosta och snor i mängder.
Nu börjar jag bli lite trött på det här, jag vill sticka tanter och pussa på min pojk. Johan ska ju åka Vasaloppet med ett par polare (kolla in deras blogg vettja) på söndag, så honom måste jag hålla mig på armlängds avstånd ifrån. Jag försökte sova på soffan hemma hos honom, men vid tresnåret fick jag erkänna mig besegrad och smyga in till honom och lägga mig skavfötters så att jag inte skulle andas på stackarn. Sexliv? Va...? Näää... Vad är det?
Slagen hjälte.
F'låt.
Jag ber så hemskt mycket om ursäkt.
Verkligen - förlåt.
Skådisar på fel platser
Visst är det lite skumt att se en skådespelare som man är van att se i en viss serie eller film på fel plats? Alltså i "fel" serie eller film... Har ni tänkt på att Jordan från Scrubs är med i Drew Carey Show? Jordan ska inte sitta och se söt ut i rosa kofta. Det känns lite avigt när Pappa Rudolf ska lösa brott också.
