Karriär?
Fy fan! Jag har en sån där dag när allt bara känns åt helvete.
Jag är bara 21 år gammal. Ingen egentlig ålder att hänga upp sig för. Men jag tror att jag börjar förstå vad Angelica menar med åldersnoja. Hon säger ju att hon har jobbigt med att hon "redan är 20 år" och jag har alltid sagt det att jag vill gärna vara äldre. Men jag börjar verkligen få lite av panik över mitt liv.
Det är mest det här med jobbet och med att börja plugga som stressar mig. Som det är just nu så sitter jag på ett jobb där jag inte trivs, och det tror jag har att göra med att jag inte får in någon rutin när det gäller arbetstiderna. Det tär verkligen på mig. Jag vill börja plugga igen, det känns som att det är ett så lätt liv på något vis. När man pluggar kan man få in någorlunda regelbundna tider när det gäller frukost-lunch-middag. Man kan träffa sina vänner och vara lite mer flexibel. Det gör inte så mycket om man missar en föreläsning liksom, det kan man alltid ta igen själv.
När det gäller mitt jobb så är det en sån himla press hela tiden, speciellt när det gäller tillgängligheten (jag tänker inte förklara, alla som läser min blogg vet vad jag pratar om). Hela tiden så är det mål man måste nå upp till, och en jäkla stress hela tiden. Speciellt när man jobbar dagtid och inte får andas mellan samtalen.
Jag har bestämt mig att det är dags att börja plugga till hösten, inte så mycket för att jag verkligen börjar få panik "för att det är dags", utan mer för att jag känner att mitt jobb verkligen suger ur en massa energi ur mig. Jag vet inte om jag orkar med detta så mycket längre om jag ska vara ärlig. Det tar verkligen emot att gå till jobbet nu för tiden och när jag väl är här så längtar jag hem. Och det är ju, som ni förstår, ohållbart i längden.
Frågan är bara vad sjutton jag ska bli när jag blir stor. Sista ansökningsdag är den 15 april och innan dess måste jag alltså ta mitt livs största beslut. Jag har alltid haft min "karriär" klar för mig. Den har ju varierat hela tiden, men jag har aldrig varit utan idéer. Men just nu är allt bara blankt. Inget av mina tidigare funderingar kring det hela lockar mig. Jag har haft drömmar om allt från officer via läkare till skådespelare och arkeolog till polis. Men inget alls känns aktuellt längre. Och nu är det hela viktigare än någonsin, för som jag känner nu så är det en fråga om att jag ska orka vidare. Jag måste börja plugga eller åtminstone bestämma mig för vad jag vill pyssla med, för mitt jobb klarar jag inte mycket längre...
Nu till min vädjan till er:
Ni som läser min blogg är de som känner mig bäst. Jag vill att ni tar en minut och funderar över vad ni tror att jag skulle passa i för yrke och vad jag skulle trivas med att göra och lämnar en kommentar. Jag behöver verkligen all hjälp jag kan få, för just nu känns det mesta bara mörkt och hopplöst.
♥
Jag är bara 21 år gammal. Ingen egentlig ålder att hänga upp sig för. Men jag tror att jag börjar förstå vad Angelica menar med åldersnoja. Hon säger ju att hon har jobbigt med att hon "redan är 20 år" och jag har alltid sagt det att jag vill gärna vara äldre. Men jag börjar verkligen få lite av panik över mitt liv.
Det är mest det här med jobbet och med att börja plugga som stressar mig. Som det är just nu så sitter jag på ett jobb där jag inte trivs, och det tror jag har att göra med att jag inte får in någon rutin när det gäller arbetstiderna. Det tär verkligen på mig. Jag vill börja plugga igen, det känns som att det är ett så lätt liv på något vis. När man pluggar kan man få in någorlunda regelbundna tider när det gäller frukost-lunch-middag. Man kan träffa sina vänner och vara lite mer flexibel. Det gör inte så mycket om man missar en föreläsning liksom, det kan man alltid ta igen själv.
När det gäller mitt jobb så är det en sån himla press hela tiden, speciellt när det gäller tillgängligheten (jag tänker inte förklara, alla som läser min blogg vet vad jag pratar om). Hela tiden så är det mål man måste nå upp till, och en jäkla stress hela tiden. Speciellt när man jobbar dagtid och inte får andas mellan samtalen.
Jag har bestämt mig att det är dags att börja plugga till hösten, inte så mycket för att jag verkligen börjar få panik "för att det är dags", utan mer för att jag känner att mitt jobb verkligen suger ur en massa energi ur mig. Jag vet inte om jag orkar med detta så mycket längre om jag ska vara ärlig. Det tar verkligen emot att gå till jobbet nu för tiden och när jag väl är här så längtar jag hem. Och det är ju, som ni förstår, ohållbart i längden.
Frågan är bara vad sjutton jag ska bli när jag blir stor. Sista ansökningsdag är den 15 april och innan dess måste jag alltså ta mitt livs största beslut. Jag har alltid haft min "karriär" klar för mig. Den har ju varierat hela tiden, men jag har aldrig varit utan idéer. Men just nu är allt bara blankt. Inget av mina tidigare funderingar kring det hela lockar mig. Jag har haft drömmar om allt från officer via läkare till skådespelare och arkeolog till polis. Men inget alls känns aktuellt längre. Och nu är det hela viktigare än någonsin, för som jag känner nu så är det en fråga om att jag ska orka vidare. Jag måste börja plugga eller åtminstone bestämma mig för vad jag vill pyssla med, för mitt jobb klarar jag inte mycket längre...
Nu till min vädjan till er:
Ni som läser min blogg är de som känner mig bäst. Jag vill att ni tar en minut och funderar över vad ni tror att jag skulle passa i för yrke och vad jag skulle trivas med att göra och lämnar en kommentar. Jag behöver verkligen all hjälp jag kan få, för just nu känns det mesta bara mörkt och hopplöst.
♥
Födelsedagsfest och Melodifestival.
I fredags var det dags för födelsedagsfest!! Det var jättetrevligt och jag hade skitroligt verkligen! Tack så hemskt mycket allihopa, för presenaterna och för att ni kom!!
Vi partajjade här och sen dök vi ut i Gävles fantastiska nöjesliv... Ehh... Gävles krogscen kanske inte är den vassaste, men det handlar ju om mer om sällskapet än miljöerna.
På lördag förmiddag, lagom mosig, så var det dags att sätta sig på tåget och åka ner till den kungliga hufvudstaden för att träffa John och sen bar det av, en en skitsnygg hyrbil (eller hur?! Hehe...), till Linköping för att kika på schlagern... Inte riiiktigt min typ av musik och arrangemang, men det var jättetrevligt och roligt att komma ut och göra något annat. Det var en grym scenshow ändå.
Kom tillbaka till Stockholm vid tolvtiden, då var det rakt ner i bingen bara.
När jag kom hem så var jag tvungen att springa förbi jobbet och sen åkte vi till farmor och farfar.
En riktigt skön söndag med andra ord. Nu är det bara en vecka kvar till helgen, då jäklar Angelica!! Eller vad säger du?
Tjing! 
Hej Angelica!!
Hela detta inlägg dedikeras till Angelica... Upp till bevis nu tjejen. Nu ska jag ha minst en kommentar på varje inlägg jag gör ;)
Puss!
Puss!
Horisontalläge hela dagen, nästan.
Åh fy sjutton. Det är inte lätt att vara människa när man jobbar natt. Geez... Råkade sova till 13.20 idag. Men det får man faktiskt när man jobbar till 6 på mornarna. Sen har jag bara degat hela dagen, varit en riktig liten slöis! :)
I sann Rory och Lorelai anda åkte mamma och jag och solade och fikade.
Jag poppade en stor skål popcorn och lade mig i sängen och kikade på Knocked Up, damn, vad snygg hon är Katherine Heigl (med reservation för stavningen av efternamnet där).
Nu ska jag käka och sova innan natten börjar.
Jag öppnar mina armar för Sveriges galningar, bring it!!
I sann Rory och Lorelai anda åkte mamma och jag och solade och fikade.
Jag poppade en stor skål popcorn och lade mig i sängen och kikade på Knocked Up, damn, vad snygg hon är Katherine Heigl (med reservation för stavningen av efternamnet där).
Nu ska jag käka och sova innan natten börjar.
Jag öppnar mina armar för Sveriges galningar, bring it!!
Pust, stånk, stön.
Ännu en natt till handlingarna. Det är tamejsjuttsiken inte lätt när det är svårt kära vänner... har sån fruktansvärd träningsvärk just nu, jag vet inte hur det här ska gå till. Ska snart försöka släpa mig ut till pappas lilla igenimmade Golf och försöka ta mig hemåt, till sängen. Min varma, mjuka, härliga säng. Den är rätt underskattad den där saken alltså.
Hilfe, vad jag yrar. Jag som inte ens vet hur man bloggar när jag är vid mina sinnens fulla bruk.
Go'morgon, eller hur jag nu ska uttrycka mig.
Hilfe, vad jag yrar. Jag som inte ens vet hur man bloggar när jag är vid mina sinnens fulla bruk.
Go'morgon, eller hur jag nu ska uttrycka mig.
Van Morrison och dammsugare.
Fy fan vad tråkigt det är att städa! Fick hjälp av lilla Mor idag med att rensa ut och sortera om i mina garderober. Det är helt makalöst så mycket skit det finns. Gosh! Men nu är det fint... :D
Tack för hjälpen lilla Mamsen!
Nu är jag mitt uppe i alla tråkiga mammasaker... Dammtorka, diska, dammsuga, torka golven. Och städa toaletten... Iiisch! Men jag har ju Van Morrison till sällskap i alla fall :)
Tur att jag kan pausa lite och kolla på puckon på Outsiders. Rädd för rör och tanter?! Geez.
Man får vara glad för att man bara är lite mongo själv...
KLSL
Tack för hjälpen lilla Mamsen!
Nu är jag mitt uppe i alla tråkiga mammasaker... Dammtorka, diska, dammsuga, torka golven. Och städa toaletten... Iiisch! Men jag har ju Van Morrison till sällskap i alla fall :)
Tur att jag kan pausa lite och kolla på puckon på Outsiders. Rädd för rör och tanter?! Geez.
Man får vara glad för att man bara är lite mongo själv...
KLSL
Helgens bravader.
Jag har ju redan skrivit om fredagen. Vilken kväll...
På lördagen så tog jag det lugnare än lugnast på dagen och sen åkte jag hem till mamma och pappa och käkade tapas. Mycket gott blev det! :) Jag gjorde skagentunnbrödsrullar och så gjorde mamma och pappa baguetter med pesto och brieost med en dip av creme fraiche, fetaost och soltorkade tomater. Tokgott! Marco kom och käkade också, kul att träffa honom lite! Sen mötte vi upp Angelica på stan och intog Goyas dansgolv. Det finns en del puddingar i den här stan ändå... :D
Nu ska jag jobba på här, började kl 6 imorse. Det är inte riktigt rättvist.
På lördagen så tog jag det lugnare än lugnast på dagen och sen åkte jag hem till mamma och pappa och käkade tapas. Mycket gott blev det! :) Jag gjorde skagentunnbrödsrullar och så gjorde mamma och pappa baguetter med pesto och brieost med en dip av creme fraiche, fetaost och soltorkade tomater. Tokgott! Marco kom och käkade också, kul att träffa honom lite! Sen mötte vi upp Angelica på stan och intog Goyas dansgolv. Det finns en del puddingar i den här stan ändå... :D
Nu ska jag jobba på här, började kl 6 imorse. Det är inte riktigt rättvist.
Vad var det jag sa?
Hej igen!
Jaa, vad var det jag sa? Jag har ju inte skrivit på hur länge som helst. Kanske ska försöka börja igen... Hm, ja, vi får väl se hur det blir med den saken.
Vad har hänt sen sist då? Rätt mycket faktiskt. Du vet den där killen jag skrev om i senaste inlägget, han blev min pojkvän. John, en underbar kille som jag verkligen trivdes med och vi hade väldigt mycket skoj tillsammans. Tyvärr så höll det inte och det tog slut i slutet på november har jag för mig.
Idag är vi bra vänner, och hela situationen känns helt ok faktiskt. Det om detta.
Annars då? Jag och Angelica partajar på som vanligt... Gävles uteliv kunde ju varit lite mer spännande, men vad gör man inte då? I brist på annat att göra i den här stan så får man ge sig ut där man kan.
Var på Emma och Johans inflyttningsfest igår, det var jättetrevligt. Sen att man kanske inte riktigt går ihop med alla på en fest, det är väl som det ska vara antar jag. Sen blev det utgång, som vanligt. Goya... Det var rätt skoj faktiskt, träffade roligt folk ;)
Nu är jag på äg hem till mor och far, vi ska käka Tapas ikväll ett helt gäng. Ska bli jättetrevligt. Undrar bara vad jag ska hitta på att ta med mig. Fixar nog en skagenröra och tunnbröd och gör några schyssta smakbitar. Det lutar åt det...
Hej så länge!
Jaa, vad var det jag sa? Jag har ju inte skrivit på hur länge som helst. Kanske ska försöka börja igen... Hm, ja, vi får väl se hur det blir med den saken.
Vad har hänt sen sist då? Rätt mycket faktiskt. Du vet den där killen jag skrev om i senaste inlägget, han blev min pojkvän. John, en underbar kille som jag verkligen trivdes med och vi hade väldigt mycket skoj tillsammans. Tyvärr så höll det inte och det tog slut i slutet på november har jag för mig.
Idag är vi bra vänner, och hela situationen känns helt ok faktiskt. Det om detta.
Annars då? Jag och Angelica partajar på som vanligt... Gävles uteliv kunde ju varit lite mer spännande, men vad gör man inte då? I brist på annat att göra i den här stan så får man ge sig ut där man kan.
Var på Emma och Johans inflyttningsfest igår, det var jättetrevligt. Sen att man kanske inte riktigt går ihop med alla på en fest, det är väl som det ska vara antar jag. Sen blev det utgång, som vanligt. Goya... Det var rätt skoj faktiskt, träffade roligt folk ;)
Nu är jag på äg hem till mor och far, vi ska käka Tapas ikväll ett helt gäng. Ska bli jättetrevligt. Undrar bara vad jag ska hitta på att ta med mig. Fixar nog en skagenröra och tunnbröd och gör några schyssta smakbitar. Det lutar åt det...
Hej så länge!
