I hate to say I told you so.
Vad var det jag sa?
Jag visste hur det skulle bli... Jag skriver ju nästan aldrig. Frågan är varför? Jag har fyra möljigheter;
*Jag frågar mig själv, "Vem skulle vara intresserad av att läsa om mig och mitt liv egentligen?" Det känns nästan lite ego att skriva om sig själv för att jag tror att andra vill veta vad som händer i mitt liv. Vem fan bryr sig om mig egentligen? Folk har ju sina egna liv, sina egna problem. Men samtidigt, jag läser ju andras bloggar, med stor glädje. Känns bra att ha lite koll ändå om man inte träffas eller pratar så ofta.
* Det händer fan inget i mitt liv. Mitt jobb och tråkiga vardagskvällar är det väl ingen som vill läsa om, sen är det inte så mycket att skriva heller. Fast iofs, på helgerna händer det ju en del roligt i alla fall.
* Det händer för mycket... Det är ändå mycket på gång i mitt liv just nu. Oerhört mycket som jag skulle behöva ventilera med någon utomstående (harkel), men som jag inte kan skriva om här. Det är stormande känslor, trasiga hjärtan, förtvivlan, villrådighet. Vänskap, kärlek, brist därpå. HUR mycket som helst, som involverar så många olika personer. Jag tänker inte använda bloggen som en kanal för att ventilera känslor, det är för mycket som står på spel.
* En salig blandning av de ovanstående...
Jag kan ju berätta om helgens bravader i alla fall. En, i mina ögon, mycket lyckad helg! Woohaa vad roligt jag har haft, och hoppsanhejsan vad mycket flytande föda det har blivit.
Fredag: Angelica och jag var här hemma. Drack drinkar, vin och lite mer vin. Äppeldrinkar till att börja med, fick upp partajjstämningen lite. Kanske borde nämnas att innan Angelica kom så hade jag fått i mig en halv flaska rödvin. Sen blev det som sagt drinkar, och Angelica slog ett slag med trollspöet och vips så blev man en vacker ung kvinna istället för den vanliga, färglösa bruden i mjukisbrallor. Sweet!! Vi fortsatte med rosévinet och sen blev det improviserad sangria.
Vi hoppade på cykeln efter att hon gjort så att jag knappt vågar visa mig i trapphuset ;), efter en äventyrlig och skrattfylld cykeltur ner på stan så bestämmer vi oss för Goya. Och vilken pärs det visar sig bli... Haha!!
Efter ett gäng med klockrena kommentarer så kommer dödsstöten: "Nu vet du!"
Lördag: Efter bakfylleångest på dan så är det dags för kräftskiva på Baracken. 9! Jag säger bara det; 9!! För mig är det inte lite kan jag säga. Gosh, här har vi någon som var rejält på arslet. Och som vanligt så är den där förbannade sms-tummen framme igen. Snacka om att man ibland vill ha en bandsåg och bara ta bort skiten!! Det låter ju så bra när man är wasted och sen när man fattar vad man skrivit så fattar man att det inte bara är den ena sidan av smskonversationen som skulle vilja leka med bandsågen. Herre gud, att jag är så klantig. Jag skulle inte vilja ha ett sånt sms om jag var på den andra sidan så att säga. Nej fy, idag har jag bestämt mig att nu får det fan vara nog på den fronten.
I'm backning off.
Imorgon är det dags för jobb igen, skönt.
Natti natti!
Jag visste hur det skulle bli... Jag skriver ju nästan aldrig. Frågan är varför? Jag har fyra möljigheter;
*Jag frågar mig själv, "Vem skulle vara intresserad av att läsa om mig och mitt liv egentligen?" Det känns nästan lite ego att skriva om sig själv för att jag tror att andra vill veta vad som händer i mitt liv. Vem fan bryr sig om mig egentligen? Folk har ju sina egna liv, sina egna problem. Men samtidigt, jag läser ju andras bloggar, med stor glädje. Känns bra att ha lite koll ändå om man inte träffas eller pratar så ofta.
* Det händer fan inget i mitt liv. Mitt jobb och tråkiga vardagskvällar är det väl ingen som vill läsa om, sen är det inte så mycket att skriva heller. Fast iofs, på helgerna händer det ju en del roligt i alla fall.
* Det händer för mycket... Det är ändå mycket på gång i mitt liv just nu. Oerhört mycket som jag skulle behöva ventilera med någon utomstående (harkel), men som jag inte kan skriva om här. Det är stormande känslor, trasiga hjärtan, förtvivlan, villrådighet. Vänskap, kärlek, brist därpå. HUR mycket som helst, som involverar så många olika personer. Jag tänker inte använda bloggen som en kanal för att ventilera känslor, det är för mycket som står på spel.
* En salig blandning av de ovanstående...
Jag kan ju berätta om helgens bravader i alla fall. En, i mina ögon, mycket lyckad helg! Woohaa vad roligt jag har haft, och hoppsanhejsan vad mycket flytande föda det har blivit.
Fredag: Angelica och jag var här hemma. Drack drinkar, vin och lite mer vin. Äppeldrinkar till att börja med, fick upp partajjstämningen lite. Kanske borde nämnas att innan Angelica kom så hade jag fått i mig en halv flaska rödvin. Sen blev det som sagt drinkar, och Angelica slog ett slag med trollspöet och vips så blev man en vacker ung kvinna istället för den vanliga, färglösa bruden i mjukisbrallor. Sweet!! Vi fortsatte med rosévinet och sen blev det improviserad sangria.
Vi hoppade på cykeln efter att hon gjort så att jag knappt vågar visa mig i trapphuset ;), efter en äventyrlig och skrattfylld cykeltur ner på stan så bestämmer vi oss för Goya. Och vilken pärs det visar sig bli... Haha!!
Efter ett gäng med klockrena kommentarer så kommer dödsstöten: "Nu vet du!"
Lördag: Efter bakfylleångest på dan så är det dags för kräftskiva på Baracken. 9! Jag säger bara det; 9!! För mig är det inte lite kan jag säga. Gosh, här har vi någon som var rejält på arslet. Och som vanligt så är den där förbannade sms-tummen framme igen. Snacka om att man ibland vill ha en bandsåg och bara ta bort skiten!! Det låter ju så bra när man är wasted och sen när man fattar vad man skrivit så fattar man att det inte bara är den ena sidan av smskonversationen som skulle vilja leka med bandsågen. Herre gud, att jag är så klantig. Jag skulle inte vilja ha ett sånt sms om jag var på den andra sidan så att säga. Nej fy, idag har jag bestämt mig att nu får det fan vara nog på den fronten.
I'm backning off.
Imorgon är det dags för jobb igen, skönt.
Natti natti!
