Ledsen, men det är ingen idé.
Jag kommer inte att kunna ge rättvisa åt helgen genom ord. Så därför skiter jag i att berätta helt enkelt. Det är en av tjusningarna med att ha en blogg tycker jag, att jag gör precis som jag vill, och att jag skriver exakt det jag själv bestämmer att jag ska skriva. Vill jag skita i något - då gör jag det!
Det är inte det att jag inte orkar, eller inte vill berätta. Men Springsteen-konserten var alldeles för stor och för mäktig för att jag ska kunna ge den rättvisa. Jag låter Markus Larsson på Aftonbladet förklara åt mig.
Efter konserten så gick vi på ett ställe i Göteborg på Avenyn som heter PUSH. Jätteflådigt. Verkligen. Men jag gillar inte riktigt det här med kösystemet. Eller snarare avsaknaden av det samma. Men det var timmeslånga köer till de andra ställena, så det var bara att bita i det sura äpplet, knalla fram till den maktgalne idiotvakten, flexa lite med benmusklerna, obemärkt "råka" klia sig ganska högt uppe på låret (jag hade klänning). Och vips, så gick vi före både kotlettfrippor och blonderade bombnedslag. En ganska stark känsla av någon form av knepig prostitution sköljde över mig, men en drink senare och några låtar på dansgolvet så försvann det. Men man får ju skämmas lite.
Nu i veckan är det bara jobb på schemat. Det får gå.
